Vindruvor

(vinranka, vindruvor, bordsdruvor 1. gröna vindruvor 2. röda vindruvor 3. blå vindruvor 4. verjus, saba)

Latin: Vitis vinifera

common grape wine, wine grape. table grapes 1. green grapes 2. red grapes 3. blue grapes 4. verjus, saba

vigne cultivée, vigne, raisins, raisins de table 1. raisins verts 2. raisins rouges 3. raisins bleus 4. verjus, saba

vite comune, uva, uva da tavola 1. uva verde 2. uva rossa 3. uva blu 4. verjus, saba

Weinrebe, Weintrauben, Tafeltrauben 1. grüne Weintrauben 2. rote Weintrauben 3. blaue Weintrauben 4. verjus, saba

vid, parra, uvas, uvas de mesa 1. uvas verdes 2. uvas rojas 3. uvas azules 4. verjus, saba

Vindranka (Vitis vinifera) även kallad europeisk vinranka, är en art i släkte vin (Vitis) inom familj vinrankeväxter. Arten är känd endast som odlad, men härstammar troligen från vilda släktingar i Sydeuropa, Nordafrika eller Asien. Odling har förekommit i 1000-tals år. Det är en klättrande buske, som med hjälp av skottklängen (hakar) kan nå en höjd av 30 meter. Bladen är handflikiga, blommorna små, grönaktiga och väldoftande. Vinranka räknas i våra dagar som en av jordens viktigaste odlade växter.

Verjus och Saba: Förr i tiden tillverkade man jos och sirap av druvor. Verjus är omogna krossade och filtrerade druvor vilket ger en sur-söt vätska som förr användes som ett sötare alternativ till vinäger eller citronjuice. Saba (sapa, mosto cotto, arabiska = dibs) är druvor som kokats mer till en tjockflytande sirap vilket förr användes som sötningsmedel innan valigt socker fanns tillgängligt.

Frukten (vindruvan) är biologiskt ett bär (läs mer > Matbiologi frukt) med grön-gul, röd eller blå färg. Alla vindruvor skördas mogna. Cirka 10 000 sorter förekommer i odling för vinframställning vilket utgör cirka 85% av total produktion (se > Om vin, vinkonsumtion). Därutöver äts 10% av druvorna färska (bordsdruvor) och 5% som torkade, det vill säga som russin eller korinter (fr. raisin = vindruva, raisin sec = russin). Vindruvor har mycket hög sockerhalt (c:a 16%) och låg syrahalt (c:a 0,2%). Läs mer > Fruktsmak.

Produktion: Världsproduktionen av vindruvor blev 78 miljoner ton år 2020, en blygsam ökning med 40% från år 1970 (världens befolkning +111%). Vindruvor är den fjärde mest producerade frukten i världen. Största producentland är Kina, utan att vara ett vinland, med en marknadsandel på 38%. Europa svarade för 36% av världsproduktionen, varav Italien producerar mest (världsandel 11%), följt av Spanien (9%) och Frankrike (8%). Övriga stor vinproducerande länder är USA (5%) och Sydafrika (3%). Läs mer > Produktion europeisk frukt.

BORDSDRUVOR

Bordsdruvor (matdruvor) är som regel sötare, betydligt mindre syrliga än de som går till vinproduktion. Skulle man göra vin av bordsdruvor skulle vinet bli smaklöst. Bordsdruvor smakar bäst kylskåpskall. Grekiska vindruvor är som regel små, kärnfria och ofta sötare än andra druvor. Korinter är en sortvariant av vindruvor som torkas (läs mer > Korinter). Nedan ett antal sortvarianter.

Säsong bordsdruvor: Året om men sparsamt i slutet maj och juni. Bäst är de i juli-oktober från Grekland, Italien och Spanien. Sydafrika november-februari, Chile mars-maj.

Förvaras bäst kallt, 0-5°C. Hållbar 1 vecka.

SÅ ANVÄNDS BORDSDRUVOR

Bordsdruvor äts som annan frukt, allra bäst kylskåpskalla. Används som pikant smaksättare i och till mat. Klassisk på ostbrickan och i mimosasallad. Druvor torkas till russin (läs mer > Russin). Se recept, klicka på recept till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-09