Fotograf/bild: Aphotomarine & Spisa.nu

Om musslor

(musslor = blötdjur, ostron och 1. små musslor t.ex. hjärtmusslor 2. större musslor t.ex. blåmusslor, byssuskörteln)

Latin: Bivalvia

bivalves = molluscs, oysters and 1. clams = small e.g. cockles 2. mussels = lager e.g. blue mussels

bivalves = mollusques, huîtres et 1. palourdes = petites ex. coques 2. moules = lager ex. moules bleues

bivalvi, mitilo = molluschi, ostriche e 1. vongole = piccole ad es. vongole venere 2. cozze = principale ad es. cozza blu

Muscheln = Weichtiere, Austern und 1. kleine Muscheln z.B. Herzmuscheln 2. größere Muscheln z.B. Miesmuscheln

bivalvos = moluscos, ostras y 1. almejas = pequeños p. ej. almejas venus 2. mejillones = más grandes p. ej. mejillones azules

Musslor (Bivalvia) är biologiskt en klass inom djurstam blötdjur (Läs mer > Om blötdjur). Karaktäristiskt för musslor är två skal som hålls samman av en stark muskel. På buksidan finns ett slags fot, som kan förlängas genom att den vattenfylls och förkortas genom att musklerna drar ihop sig. Musslan använder foten för att förflytta sig. Det finns arter där foten är förkrympt eller saknas, till exempel hos ostron. I foten sitter också "byssuskörteln", som producerar de fibrer som många musslor använder för att fästa sig vid hårda underlag, vilket till exempel gäller för blåmusslor och ostron, medan andra som hjärtmusslor och kammusslor kan förflytta sig med hjälp av foten eller med vattentryck. Framför foten finns en enkel mun, och bakom foten mynnar ändtarmen. Musslor lever av plankton som de filtrerar ur vattnet. Totalt finns drygt 9.000 arter inom 100-talet familjer levande i sött, bräckt eller salt vatten. Storleksmässigt alltifrån en ½ millimeter stor till över 1 meter långa.

Begreppet musslor (från latinets musculus = muskel). I Sverige liksom i Tyskland är "musslor" namn på klassen Bivalvia. I England, Frankrike, Italien och Spanien skiljer man på små och lite större musslor, till exempel i franskan med palourdes respektive moules (1 & 2 ovan). Dock är dessa begrepp inte entydiga utan används lite om vartannat, dessutom brukar de avse ätbara musslor.

Ätbara musslor: Musslor i allmänhet är ätbara såväl råa som kokta, men bara ett fåtal musslor är av större betydelse. Vanligast är blåmusslan, vilket brukar avses om bara "musslor" sägs. Benämns följdriktigt i England och Frankrike för "vanlig mussla". En snarlik variant är grönläppad mussla vanligt förekommande runt Nya Zeeland. Andra klassiker är hjärtmusslor, kammusslor och sandmusslor. Även ostron är en form av mussla.

Hälsa: Musslor inklusive ostron kan innehålla skadliga bakterier och algtoxiner, även kallade alggifter. Bakterier i musslor kan uppkomma på grund av naturliga bakterier som förekommer i haven (Vibrio spp.) eller av bakterier från avloppsvatten som ibland förorenar kustvattnen. Musslorna tar ibland också upp toxiner (biologiska gifter) från planktonalger under kortare tid och är under denna tid giftiga. Algtoxiner försvinner inte vid kokning och ger ingen särskild smak. Det är dock ytterst sällsynt med musselförgiftningar. Symtom på förgiftning uppträder från 30 minuter och några timmar framåt och kan pågå upp till tre dygn. Vanligaste och starkaste symtom är diarré, illamående, kräkningar och magsmärtor. Livsmedelsverket kontrollerar varje vecka halterna av bakterier och algtoxiner i vattnet på västkusten (se SLV.se > Resultat för samtliga produktionsområden för musslor, eller ring till Länsstyrelsens telefonsvarare 031- 605290). Motsvarande kontroller sker inom hela EU. Ett område för odling med för höga halter av bakterier, eller ett område där det finns tecken på höga halter av toxiner, stängs för skörd.

Fiske, odling: Musslor skördas vilda och odlas i stor omfattning. Fiske efter vilda större musslor sker kommersiellt med ett trålliknande redskap som dras längs bottnen på grundare områden. Se film via länk nedan. Läs mer, se respektive mussla.

Produktion: Den totala produktionen i världen av musslor år 2012 var 13 miljoner ton, till ett värde av 92 miljarder kronor enligt FOA.

Odling musslor	Milj ton	Andel	Miljard Kr	Andel
Blå- & grönmusslor	1,8	14%	14	15%
Hjärtmusslor o.d.	5,0	38%	33	36%
Kammusslor o.d.	1,7	13%	19	21%
Ostron	4,7	36%	26	28%
Total vikt & värde	13	100%	92	100%
Källa: FAO 2012

SÅ ANVÄNDS MUSSLOR

Talrika arter äts av människan råa eller kokta. Skalet av vissa arter används som råmaterial till olika nytto- och prydnadsföremål eller som råvara för kalk. Några arter utnyttjas som råvara för pärlemor och vid pärlodling.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2021-12